Så väljer du stötdämpning

För att arbeta sig fram till en lösning kan man utgå från tre steg:

1. Avgör hur lastning, transport och lagring ser ut och vilka risker som finns.
2. Definiera produktens egenskaper.
3. Konstruera dämpning.

Olika typer av transporter utsätter gods och förpackningar för olika risker. En av de vanligaste riskerna är fall i samband med lastning. En faktor att ta hänsyn till är därför från vilken höjd en förpackning risker att falla. Några allmänna tumregler är att:

• Risken är liten för fall från hög höjd. Risken är betydligt större att en förpackning utsätts för fall från låg höjd.
• Dess tyngre och skrymmande en förpackning är, ju lägre brukar fallhöjden bli.
• Bärhandtag minskar fallhöjden.
• Att sätta på en varningsetikett om att innehållet är ”Ömtåligt” har bara minimal effekt.

En stöt ger upphov till en acceleration. Dämpningen ska ta upp denna energi, så att den inte överförs till produkten. Acceleration kan utspela sig under kortare eller längre tid. Stötdämpningen måste kunna klara av både korta intensiva stötar och mer utdraget tryck. En acceleration i ett flygplan är ett exempel på utdraget tryck. Det kan därför innebära en stor belastning, trots att accelerationen inte är på långa vägar så stor som stöten vid ett fall på hårt underlag

Olika typer av transporter skapar olika typer av vibrationer som kan behöva hanteras. Det kan till exempel handla om hjulen mot tågrälsen, motorvibration på lastbåtar eller däckvibration på lastbilar. Dämpningens uppgift är att förhindra överföringen av dessa låga frekvenser. Olika dämpmaterial och konstruktioner dämpar olika frekvenser i olika hög grad. Hårda förpackningar kan ha en egen resonansfrekvens. När den är samma som den yttre vibrationen, får den förpackningen att svänga med och förstärka vibrationen (som klanglådan på en gitarr).

Stötar och vibration kan också orsaka att produkten förflyttar sig i förpackningen. Ett extremt exempel är om någon lägger en produkt i en större låda fylld med förpackningschips. Vibrationer kan få produkten att glida ner till den nästan helt saknar skydd från stötar underifrån. Men också mindre förflyttningar kan påverka förpackningens skyddsförmåga.

När man analyserat omgivningen är det dags att avgöra produktens egenskaper. Särskilt viktiga egenskaper är:

• Form. Finns det delar som sticker ut, måste dämpningen anpassas efter dessa och inte bara huvudkroppen. Om produkten är hög, måste man ta hänsyn till att den har liten stödyta och kan bli instabil om produkten förflyttats i förpackningen.
• Vikt. Produktens tyngd påverkar valet av dämpmaterialet.
• Ömtålighet. Tåligheten för stötar mäts i g-krafter den kan motstå. En del produkter är särskilt känsliga för vibrationer.

Som en jämförelse för stöttålighet kan man utgå från typvärden amerikanska försvaret har tagit fram för några olika produkter.

• 15-24 G Precisionsinstrument, Gyros
• 25-39 G Mekaniska mätinstrument,
• 40-59 G Elektrisk utrustning, datorer
• 60-84 G TV-apparater, flygplans tillbehör
• 85-110 G Vitvaror
• 110 + G Maskiner, kraftiga konstruktionsdelar, konstruktioner för hydralik

Detta är givetvis en ganska grovhuggen kategorisering, men kan ge en fingervisning om olika produkters känslighet. Känsliga precisionsinstrument kan till exempel kräva dubbelt så bra dämpning som datorer. Man kan jämföra sin produkt med någon av kategorierna och tänka på hur dessa brukar vara packade.

Rent generellt sätt har de olika dämpmaterialen olika egenskaper och passar i vissa sammanhang, men inte i andra. Förmågan att motstå stötar är beroende på materialets styrka att stå emot att produkten rör sig, dess dämpande egenskaper, hur många som staplas och produktens vikt. Om produkten lagras länge i sin förpackning finns det också en risk att dämpmaterialet trycks ihop. Ett annat problem är att många dämpmaterial ger ifrån sig damm och partiklar som kan vara svåra att få bort ifrån produkten.

För att hitta det mest lönsamma skyddet måste man se på vad de olika dämpmaterialen innebär för hela leveranskedjan. Ett visst dämpmaterial kan kräva mer volym vilket medför en större låda. Detta måste jämföras med pallyta, maxhöjd på godset och hur det inverkar på hela transportkostnaden. Är det mindre serier för enklare produkter blir det ofta för kostsamt att skapa formgjutna lösningar. Valet av dämpmaterial påverkar också tiden för packning och uppackning. Olika lösningar för dämpmaterial kan även påverka kostnaderna för lagerhållningen av själva materialet.

För att verkligen veta om stötdämpningen fungerar är det bästa att testa fall med en färdigpackad förpackning. Om inte det är möjligt får man lita till tidigare erfarenhet. Genom våra år i förpackningsbranschen har vi som arbetar på Boxess samlat på oss en rejäl kunskapsbank om hur olika dämpmaterial fungerar i praktiken.

Kontakta oss om du har funderingar kring stötdämpning